Sensommarfiske i Mörrum

Sensommarfiske i Mörrum

På våren lockar blanklaxen tusentals sportfiskare från när och fjärran till ån, medan höstfisket bjuder på fiske efter grov havsöring.
För att få fiska under dessa hektiska dagar måste man boka fiskekort flera månader i förväg. Vad många kanske inte tänker på är att augusti månad kan bjuda på ett förnämligt flugfiske efter grilse, laxkalv, havsöring och storlax, dessutom är antalet fiskare i ån bara en bråkdel av det man är van vid.

Fisket under augusti och fram till säsongens slut är inte bara ett fiske efter lax och havsöring i olika storlekar det är också ett fiske där man måste räkna med lekfärgad fisk, vilket innebär att vi flugfiskare bör vara beredda på att bedriva catch & release.

Det kan kännas konstigt att släppa tillbaka en stor lax eller havsöring, kanske den största man någonsin fångat, men att slå ihjäl en fisk bara för att få en egotripp är ett bevis på dåligt omdöme. Det kulinariska värdet av en lekfärgad lax är lågt medan värdet ur sportfiskesynpunkt är mycket högt.

När jag den 11-08-2000 ringde till fiskekontoret i Mörrum för att höra hur många kort som fanns kvar fick jag svaret att det fanns massor med kort, och att jag inte behövde boka till den kommande helgens fiske.

Flugfiskeklubben SSSK (Södra Sveriges Flugfiskeklubb), och den danska klubben Humpy har i många år haft ett mycket trevligt samarbete, och ännu en gång skulle vi ha vårt årliga Mörrumsfiske.

Norra sträckans mest populära pooler var som vanligt fullproppade med folk, medan det från Åkroken upp till Rosendala var relativt sparsamt med fiskare. Jag startade mitt fiske på pool 33, vilket kanske låter märkligt eftersom det bara finns 32 pooler på Domänverkets sträcka, men eftersom jag har tillgång till Sydkrafts vatten är poolen ovanför Rosendala den första jag brukar fiska i.

Fisketekniken under sensommaren skiljer sig egentligen inte nämnvärt från höstfisket, små flugor som presenteras så nära fisken som möjligt är helt avgörande för att lyckas. En stor lax eller havsöring som har "kärlek" i sinnet är inte benägen att flytta sig större sträckor för att ta en fluga, därför använder jag numera alltid fluorocarbontafsar.
Materialet är osynligt i vattnet och sjunker tre gånger snabbare än monofil vilket gör det till det självklara valet när flugan skall presenteras för fisk som står strax ovanför botten.

Med dagens högteknologiska material blir chanserna att lura fisken till hugg hela tiden bättre.

Jag behövde inte göra många kast förränn en grilse på ca 2,5 kg högg tag i min fluga, och skakade den likt en hund som sliter i ett ben.

Fisken for genom poolen som besatt, och medan jag drillade fisken ringde det plötsligen i min mobiltelefon. I andra änden av linjen hörde jag den upphetsade rösten av min vän Hasse som precis hade tappat en femtonkiloslax på Domänverkets sträcka. Våra danska vänner med Gerhard Andersen i spetsen lyckades under tiden fånga två laxar, båda fångades av samma person.

I motsatsen till blanklaxfisket behövs vid fisket under sensommaren sällan en utrustning tyngre än klass 8/9. En lättare lina plaskar inte lika mycket och särskilt vid fiske efter havsöring kan detta vara den utlösande facktorn för att lyckas.

Att man med ett enhandsspö kan drilla stor fisk med enhandsutrustning fick jag själv känna av ett par veckor sedan. Den 13 kilos laxen som jag lyckades lura till hugg fick i och för sig mitt 9,6´ GLX spö att böja sig ner till rullen, men mer än 20 minuter tog inte fajten och under dessa minuter kände jag aldrig att ett tvåhandsspö hade hjälpt mig.

För den som vill lära känna Mörrumsån är sensommaren den perfekta tiden eftersom det låga vattenståndet ger insyn till ståndplatser som annars döljs av vattenmassorna.

Chanserna att fånga sitt livs fisk är förmodligen lika goda nu som under andra tider, dessutom får man fiska ostörd på grund av det låga antalet fiskare.